Ett reportage i nättidskriften Kvartal avslöjar en ohelig allians mellan Göteborgs moské och det rödgröna styret i staden.
”Om du inte är trött eller sjuk eller du är på mens så du kan inte säga nej”. Så svarade imamen i Göteborgs moské en kvinna som undrade om hon kunde vägra sex med sin man. Det hela fångades på band av SVT Uppdrag granskning och ingick i ett avslöjande reportage om den muslimska församlingen år 2012.
Sedan dess har skandalerna kring Göteborgs moské varit många. År 2017 bjöd man in en hatpredikant som kallat judar ”grisar och apor”. I fjol höll församlingen bön för den stupade Hamasledaren Ismail Haniya, en av hjärnorna bakom överfallet på Israel den 7 oktober 2023.
Nu är Göteborgs moské aktuell igen. I ett reportage i nättidskriften Kvartal (12/6) har journalisten Jesper Andersson visat att Göteborgs moské haft ett samarbete med de rödgröna partierna och framför allt med Socialdemokraterna.
Andersson, som har bakgrund på Sveriges radio, begärde ut mejlväxlingen mellan ledande politiker i Göteborgs rödgröna styre och ledarna för Göteborgs moské. Det visade sig finnas omfattande kontakter som rörde arrendet av en kyrkobyggnad i Nordöstra Göteborg. Byggnaden hade tidigare använts av den skandalomsusade muslimska Framstegsskolan, som också den drevs av personerna kring Göteborgs moské.
Förvaltningen och den borgerliga oppositionen ville inte se att kyrkan skulle hyras ut till församlingen, som bland annat redan använt lokalerna utan att betala hyra.
Men efter kontakter med Göteborgs moské röstade Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet med hjälp av Centerpartiet ändå igenom att församlingen skulle få ett arrende.
Samarbetet bakom beslutet avslöjas i mejlväxlingen som Kvartals reporter granskat. Tonen var förtrolig och det fanns ett givande och tagande. Jonas Attenius bjöds till exempel in att tala inför en skara på runt 15 000 muslimer i samband med högtiden Eid förra sommaren. Under talet lyfte han fram att Göteborgs kommun bojkottar israeliska varor, något som kritiserades här på ledarsidan (27/6-24).
Man kan se på samarbetet mellan Socialdemokraterna och Göteborgs moské på två sätt. Å ena sidan har inget brottsligt skett. Det är så här demokrati fungerar. En organisation med ett visst intresse uppvaktar politiker. Politikerna gör besök och sätter sig in i frågan. Kanske röstar de med intresset. Inget konstigt i det.
Men å andra är samarbetet ett exempel på vad som skulle kunna beskrivas som en framtidsdystopi. En reaktionär muslimsk församling med kopplingar till Muslimska brödraskapet lyckas att få inflytande över de demokratiska besluten i Sveriges andra stad. En fransk rapport pekade i våras faktiskt ut Sverige som ett land där islamister lyckas att infiltrera den lokala politiken – särskilt genom att påverka Socialdemokraterna.
Men när Jonas Attenius i ett debattinlägg svarar på reportaget i Kvartal hävdar han förstås den första linjen: det är inget konstigt att politiker lyssnar på en förening. Han ger exempel på hur moderata och liberala politiker också har besökt radikala moskéer i Göteborg.
Skillnaden är dock att hans eget samarbete som Kvartal har grävt fram inte handlade om enstaka besök utan om ett utbyte som skedde över tid. De rödgröna levererade ett politiskt beslut Göteborgs moské ville ha, och Attenius fick möjlighet att tala till stora skaror åhörare.
Och det är tydligt att Socialdemokraterna förstått att samarbetet skulle uppfattas som kontroversiellt. För mejlväxlingen mellan moskén och de rödgröna politikerna tog abrupt slut då Kvartals reporter begärde ut den tidigare korrespondensen. Politikerna gick över i ”radiotystnad”.
Så nog väcker samarbetet en hel del frågor. En är om Jonas Attenius förts bakom ljuset om vilken församling han har att göra med. I sitt svar till Kvartal tar han starkt avstånd från en annan muslimsk församling i Göteborg – Bellevuemoskén. Om den skriver Attenius: ”Jag har aldrig varit där och skulle aldrig vilja gå dit. Muslimska brödraskapet och liknande islamistorganisationer är farliga för samhället.”
Ordförande i Göteborgs kommunstyrelse tycks alltså dra en gräns mellan de två moskéerna. Det är okej att samarbeta med Göteborgs moské medan Bellevuemoskén är otänkbar att ens besöka.
Attenius har rätt i att det finns en gradskillnad i radikalitet. Det är Bellevuemoskén som varit aktuell i samband med islamiska staten. Den ska också vara mer salafistiskt präglad, vilket Attenius själv nämner.
Men det är knappast vattentäta skott mellan de två miljöerna. Och det är Göteborgs moské som har personkopplingar till Muslimska brödraskapet, enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Om detta verkar Attenius av sitt svar att döma vara omedveten. Om det uppdagas att de två moskéerna arbetar nära varandra, ska Attenius då bryta kontakten med Göteborgs moské, eller ska han lyfta in Bellevuemoskén i värmen?
Sedan kan man fråga sig hur samarbetet med Göteborgs moské passar in mer övergripande i Socialdemokraternas ideologi. I grunden torde det finnas stora skillnader till exempel i synen på barns- och kvinnors rättigheter. En annan högaktuell skillnad är att Socialdemokraterna söker marknadsföra sig som det mest progressiva och drivande när det gäller integration. Men om det finns något som de inblandade muslimska aktörerna arbetar för är det ökad segregation. De vill att muslimer lever traditionellt och har sina skolor och förskolor. Hur går stödet till Göteborgs moské ihop med Socialdemokraternas ambitioner om ökad integration?
Mathias Bred
mathias.bred@gp.se
" En reaktionär muslimsk församling med kopplingar till Muslimska brödraskapet lyckas att få inflytande över de demokratiska besluten i Sveriges andra stad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.