Australien visar vägen upp ur skärmträsket_[Håkan Boström_GP-241202

Australien planerar införa en hård åldersgräns på 16 år för sociala medier. Fler länder bör förstå allvaret i skärmberoendets påtagligt negativa effekter på individer och samhället i stort.

Australien införde i förra veckan åldersgräns för sociala medier. Du ska framöver behöva bevisa att du är över 16 år för att få starta konto på Tiktok, Facebook, Twitter, Instagram med flera sajter. Den tekniska lösningen överlämnas till plattformarna, men i praktiken lär det bli något som liknar vårt svenska bank-id – ungefär som när du idag loggar in på din sida hos banken eller sjukvården. Det är alltså inte en reglering av hela Internet, utan av vissa stora plattformar som skapat ett beroende hos sina användare.

Australien går nu i bräschen för att reglera tillgången till sociala medier för unga och det har naturligtvis mött kritik från branschen. Men kanske har Australiens regering förstått allvaret i vad våra ungdomar utsätts för dagligen, att det måste till drastiska åtgärder och det snarast. Hur yttrandefriheten påverkas beror främst på hur förslaget genomförs. Möjligheten att som vuxen användare vara anonym utåt berörs inte av förslaget, men plattformen måste veta vem du är för att kunna avgöra din ålder. Det är knappast orimligt.

Problemet är inte heller i första hand vad som sägs, skrivs och visas på sociala medier – den debatten blir lätt ett sidospår. Det huvudsakliga problemet är att de här plattformarna medvetet är konstruerade för att vara kraftigt beroendeframkallande och har påtagligt skadliga effekter på allt från kondition, finmotorik, vila, social interaktion och psykisk hälsa till analytisk förmåga och läsning. Vi blir helt enkelt feta, dumma och deprimerade av sociala medier. Forskningsstödet för detta bara växer.

Den amerikanska socialpsykologen, Jonathan Haidt, har pekat på att en enskild ung individ har mycket svårt att bryta beroendet på grund av den så kallade nätverkseffekten. Då alla ”är där” blir priset för att inte ägna nästan all vaken tid åt mobilskärmen social isolering, något människan är biologiskt programmerad för att undvika. Grupptryck har varit centralt för vår överlevnad genom årtusenden men kan även utnyttjas emot oss av techkapitalister.

Låter det som skrämselpropaganda? Det är sant att det alltid funnits en rädsla för ny teknik, liksom en oro för tillståndet hos ”dagens ungdom”. Men i detta fall är bevisen på skadligheten ytterst påtagliga: sociala medier och skärmberoende är att betrakta som droger snarare än någonting annat, droger som letar sig i varje skrymsle av våra liv.

Vårt samhälle kommer ta rejält med stryk om vi inte motverkar de negativa konsekvenserna. Den på senare tid uppmärksammade läskrisen, även bland nya studenter på universitetet, är bara ett första tecken på vad som är på gång. Hela vår läsandekultur – och därmed även vår förmåga till rationellt tänkande, dialog och inlärning – är hotad. Artificiell intelligens kan inte ersätta dessa förmågor. Vad spelar det för roll om datorn är supersmart om vi inte förstår vad den säger?

Utvecklingen är ett uppenbart hot mot demokratin, jämlikheten och viktiga fundament för vår civilisation. Men den kommer inte slå lika hårt mot alla. Eliten förstår redan att hålla sina barn borta från skärmarna. I Silicon Valley är det betydligt vanligare än hos befolkningen i stort.

Det har också varit ”det normala” genom historien att enbart en liten minoritet ägnat sig åt läsning och tänkande. Om AI kan ersätta behovet av att tänka i stora delar av arbetslivet kan vi hamna där igen, med skillnaden att vi i stället för fabriksarbetare och bönder får en mer eller mindre överflödig, fysiskt och psykiskt nedgången majoritet av befolkningen som ganska snart mest kommer betraktas som ett problem av dem som har makten.

Det är kanske inte domedagen för mänskligheten. Men det är en dystopi som heter duga. Vi bör dock förstå att vi inte är slavar under tekniken. Vi har själva makten att styra in utvecklingen på en bättre, hälsosammare och mer analog bana. Australien har visat att det går att ta kontroll över utvecklingen. Det borde vara en självklarhet att den sydliga kontinenten får fler efterföljare.

Håkan Boström

hakan.bostrom@gp.se

" Vi blir helt enkelt feta, dumma och deprimerade av sociala medier.