https://www.expressen.se/nyheter/over-4-500-hedersbrott--anmalda-pa-tva-ar/
Polisen införde en särskild hedersmarkering i sina utredningssystem 2019.
Sedan dess har över 4 500 hedersbrott anmälts, enligt nya siffror som polisen tagit fram för Ekot.
söndag 31 oktober 2021
Över 4 500 hedersbrott anmälda på två år_[Astrid Larsson-Expressen_211031
fredag 29 oktober 2021
Larmet om bostäderna: ”Är en tickande bomb”_[Alicia Heimersson-Expressen_211028
NCC om miljonprogrammet – 330 000 bostäder i Sverige behöver renovering
Över 330 000 bostäder i Sveriges såkallade miljonprogramsområden är i behov av renovering, och i 140 000 av dessa hem är situationen akut.
Notan för att rusta upp miljonprogrammet uppskattas landa på runt 500 miljarder kronor, enligt Sveriges Allmännytta och byggföretaget NCC.
Notan för att rusta upp miljonprogrammet uppskattas landa på runt 500 miljarder kronor, enligt Sveriges Allmännytta och byggföretaget NCC.
– Det rör sig om flera hundra tusen familjer, säger Henrik Landelius, chef NCC Building Sverige.
330 000 lägenheter i miljonprogrammet måste renoveras. För 140 000 lägenheter är behoven akuta. Det menar Sveriges Allmännytta och byggföretaget NCC som tillsammans går ut i en debattartikel på DN Debatt.
– Vi har omkring 330 000 lägenheter med eftersatt underhåll i Sverige, i miljonprogramsområden som i ofta står inför andra sociala utmaningar och det rör sig om flera 100 000 familjer, säger Henrik Landelius, chef NCC Building Sverige och fortsätter:
– Det är en tickande bomb och ju längre vi väntar desto dyrare kommer det att bli.
Kostnaden: 500 miljarder
Boverket uppskattar att det kan behövas investeringar på uppemot 500 miljarder kronor för att rusta upp hela det befintliga beståndet av miljonprogrammet och komma i fatt den upprustningsskuld som finns.
I en rapport från NCC som släpps på torsdagen skriver byggbolaget att den främsta orsaken till att den nödvändiga upprustningen inte äger rum är för att det inte är möjligt att göra en motsvarande hyreshöjning.
NCC uppmärksammar att kostnaderna av upprustningen riskerar att slå hårt mot hyresgästerna som inte sällan är låginkomsttagare med begränsad möjlighet att klara av kraftiga hyreshöjningar.
– Om vi bara skulle finansiera renoveringar i de här bostäderna med hyreshöjningar, så skulle det innebära en enorm utflyttning, säger Henrik Landelius.
Tillsammans med Sveriges Allmännytta har NCC listat tio förslag som de tror skulle vara lösningar som möjliggör för renoveringar men som inte innebär för höga kostnader för de som bor i lägenheterna i dag.
Efterfrågar fler verktyg
Bland annat efterfrågar Sveriges Allmännytta och NCC fler statliga stöd och ett riktat rot-stöd för upprustning av hyresfastigheter.
För att öka antalet fastigheter som renoveras vill de också att möjligheterna för bostads- och fastighetsbolag att gå samman i gemensamma upphandlingar ska undersökas och att tillgången på långsiktigt kapital ökar. Ett sätt är enligt de båda aktörerna att de statliga pensionsfonderna ges i uppdrag att utöka innehavet och att deras roll som långsiktiga ägare och förvaltare av det hållbara samhällsbygget förtydligas.
– Många av de här förslagen måste samverka för att vi ska klara av den här utmaningen under de kommande åren. Om vi inte väldigt snart tar tag i upprustningsskulden så kommer många av de berörda lägenheternas tekniska livsläng snart ha passerat.
I utlandet fattar de, men inte i Sverige – knappast en slump_[Mattias Lindberg- 28 okt 2021
Sverigebilden i Tyskland hade en dålig dag den 25 oktober. Bild, Europas största tidning, utropade Sverige till Europas farligaste land.
Der Spiegelmenade att klaner nu dominerar hela bostadsområden i Göteborg. En svensk kriminolog bortförklarar med “otur” och “slumpen”. Tvärtom är det knappast slumpen som gör att bara svenska kriminologer och journalister är de enda som inte fattar.
Tidningen Bild, som är Europas största sett till upplagan, beskriver Sverige som “det farligaste landet i Europa i dag”. Der Spiegel gör ett videoreportage med beskrivningen att “Sverige alltid har varit stolta över sin invandringspolitik. Men i metropoler som Göteborg dominerar nu utländska klaner hela stadsdelar. Med dramatiska konsekvenser”.
Tysk och annan utländsk media häpnar över den svenska gängkriminaliteten. Sverige beskrivs i Bilds artikel som ett tidigare mönsterland som förvandlats till en riktig mardröm. Man påpekar att mord minskar i Europa, men nu ökar stadigt i Sverige. Precis som jag tidigare påpekat i Bulletin och i andra tidningar.
Läs även: Brinkemo: Klanjustis gör sig bäst på film
Denna sågning av den svenska brottsutvecklingen har inte fått någon överväldigande uppmärksamhet i svensk media. Expressen har noterat det hela, och som så ofta kallat in den inhemske kriminologen Manne Gerell att kommentera. Gerell förklarar att “det kan ha med slumpen att göra” men ger också en alternativ förklaring: “det kan också handla om ren otur”.
Gerells resonemang är i linje med vad Brottsförebyggande rådet (BRÅ) tidigare sagt om den exceptionella utvecklingen av gängkriminalitet i Sverige. BRÅ skrev i en tidigare rapport om det dödliga skjutvapenvåldet att “våldsspiralen, under vissa grundförutsättningar, kan utlösas på relativt slumpartade grunder”. Deras utredare förklarade resonemanget i SVT Rapport: “Det blir en kedja av vedergällningar där det är allt lättare att ta till vapen och skjuta helt enkelt. Någon slags smittoeffekter pratar man om i forskningen. Social smitta”.
Jag har själv föreslagit att just den specifika migrationen till Sverige är en viktig faktor. OECD pekar ut Sverige som det OECD-land som har högst andel migranter som inte studerar vidare efter 15 års ålder. Sverige sticker även ut i OECD som det land med störst skillnad i kunskaper och färdigheter mellan migranter och inrikes född befolkning.
Gerell nämner faktiskt bland sina slumpmässiga förklaringar (pun intended) att det kan vara så “att fler kriminella släkter kommit hit”. Det låter som en trolig förklaring, men knappast något som är slumpmässigt, utan något som kan förklaras av den exceptionella svenska migrationspolitiken. För att citera en tidigare generaldirektör för migrationsverket, Anders Danielsson:
– När jag träffar utländska kolleger säger de att Sverige är ett udda land i asylfrågor. ”Nej, säger jag då, det är ni som är udda. Ni alla.”
Att Sverige haft ovanligt stor migration från länder med en befolkning av många lågutbildade och med en hög andel bärare av klankultur är en trolig förklaring till Sveriges ovanliga utveckling av gängkriminalitet. Detta tillsammans med Per Brinkemos resonemang kring hur migranter från klankulturer hamnar mellan klan och stat i Sverige, ger viktiga ledtrådar. Släkten kan inte kontrollera ungdomarna lika starkt som i hemländerna, men de har fortfarande ingen tilltro till det svenska samhället eller staten. Resultatet ser vi i svenska utanförskapsområden.
Läs även: Skogkär: Med mångkultur kom hederskultur och tystnadskultur
På samma sätt är det knappast en slump att utländska journalister ser det våra inte ser. Det finns säkert förklaringar i form av svensk konsensuskultur, lång historik av egalitära ideal och konflikträdsla. Kanske också att den dominerande ställning som public service fått i Sverige de senaste decennierna spelat en viktig roll.
lördag 23 oktober 2021
Politiker på väg ut ur den bruna garderoben_[Ann Charlott Altstadt-23 okt 2021
https://bulletin.nu/altstadt-politiker-pa-vag-ut-ur-den-bruna-garderoben
När Elisabeth Svantesson säger att hon aldrig tyckt att SD var rasister kallas hon opportunist av en känd S-märkt professor. Och när Magdalena Andersson och andra S-politiker gör brunt till rött gäller samma logik: It´s okey when we do it!
Elisabeth Svantessons uttalande i 30 minuter om att hon egentligen aldrig tyckt att SD var rasister var väl egentligen föga förvånande.
Hur många har genom åren som 2016 års upplaga av Svantesson dagtingat med sitt samvete av strategisk övertygelse och politisk pliktkänsla? Eller av ren social slentrian – likt de vardagsljud folk utstöter om det förbannade vädret när de vill vara trevliga mot grannarna i hissen.
Den kända S-märkta statsvetarprofessorn Ulf Bjerelds reaktioner på Svantessons bekännelse tillhörde de sansade, men också mest intressanta. Han twittrade att det finns ett ord för henne, nämligen ”opportunist”. Och han undrar vad Svantesson säger idag som ”hon egentligen inte tycker”.
Läs även: Svantessons pudel om SD: ”Det tyckte jag egentligen inte då”
Jag har faktiskt undrat just detsamma om professorn själv. Och hans hisnande U-sväng från det färgstarka men marginaliserat mikroskopiska KPLM(r) till det breda gråare maktpartiet och dess yttersta topp.
Bjereld var tills förra året adjungerad ledamot av partistyrelsen via sitt ordförandeskap i Tro och Solidaritet. Och vad säger han idag som han ”egentligen inte tycker”?
Tror han fortfarande på revolution? Är hans medlemskap i den före detta kristna broderskapsrörelsen, som ändrat namn för att inkludera muslimer, betingat av intresset att under ny partibeteckning fortsätta verka för palestiniernas och numera och islamisternas sak? Opportunism? It´s okey when we do it!
Mitt heta tips är att det här att komma ut som Svantesson snart blir lika vanligt odramatiskt som när en kändis lämnar garderoben. De behöver inte längre något stort bekännande ögonblick i offentligheten, för det finns egentligen inget klädskåp kvar som kan markera något före eller efter inför mediepubliken.
Läs även: Altstadt: SD och rasismen borta när Sjöstedt tecknar partiets historia
För de förtryckta politikerna hänger dock den offentliga skammen på om det stora partiet fortsätter att gå i bräschen för frigörelsen. Magdalena Andersson försökte exempelvis outa sig som brun redan 2017 med uttalandet att flyktingar borde söka sig till andra länder än Sverige.
Det var verkligen några år för tidigt att go over the top som normbrytare. Och hon och andra regeringskollegor, som prövande visat sitt sanna jag, fick snabbt skynda tillbaka och slå igen garderobsdörren från insidan. För att hålla ihop äktenskapet med det anständiga och högmoraliska Miljöpartiet tvingades de sedan till invandringspolitiskt normativa uttalanden.
Men bara för några veckor sedan var det dags igen. Andersson medgav att hon ångrade att inte sossarna protesterat mot moderaternas migrationspolitik– det vill säga Alliansens invandringspolitiska uppgörelse med MP.
Läs även: Altstadt: Strategin mot SD kostade Löfven jobbet
Vi skulle alltså levat i ett helt annat land med en helt annorlunda politisk situation om inte Magdalena Andersson med flera fegat ur med att komma ut. Men den 30 september, bekännelsedagen, hastade inte S-professorn mot närmsta uppkoppling för att twittra om hennes opportunism. Jag antar att det förklaras av… ja kan det vara opportunism?
Och fascismen verkar visa upp sitt fula tryne i parti och minut nuförtiden. För Morgan Johnssons gick inte den röda linjen vid språktest för medborgarskap. Häromdagen lanserade han och Mikael Damberg på DN-debatt bland annat förslag på vräkning av kriminella.
S-professorn med flera låtsas dock som att läget är på västfronten intet nytt medan deras sida retirerar och omgrupperar i rök, damm, skottlossning, mängder av ihjälskjutna unga män och civila rop på eld upphör.
Jag hoppas ni förstod den litterära krigsmetaforen och situationen kommer bara att förvärras. Så det är väl endast en tidsfråga innan socialdemokraterna föreslår självklart socialdemokratiska åtgärder som återvändarkontor, fängelsestraff i annat land, och asylsök på ytterst begränsad kvot för verkliga konventionsflyktingar, då de ju alltid förespråkat att på effektivast vis göra mest för flest, det vill säga hjälpa till i närområdet
Och en massa kappor kommer att vändas. Men inte rafsigt hafsigt under uppseendeväckande protester utan lugnt och i stillhet medan man twittrar som om ingenting särskilt hänt under dagen.
Brunt kommer oundvikligen att bli rött och det är helt okey when we do it.
Kriminella ser välfärden som en bankomat_[Karin Pihl_GP211023
Välfärden utsätts systematiskt för hot och angrepp från kriminella grupper. Staten måste ta till med hårdhandskarna för att stävja fusket, som riskerar att bli systemhotande.
”Där det finns pengar, där är kriminella aktörer också på plats”. Det säger Linda H Staaf, chef för polisens nationella underrättelseenhet, till Ekot (20/10). Kommentaren rör den myndighetsgemensamma rapporten om hot mot välfärdssystemen.
Sedan 2009 gör 12 myndigheter, däribland Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket, Försäkringskassan och Skatteverket, regelbundet en analys av hot mot staten, som angrepp på utbetalande system, skattefusk, narkotikabrottslighet och grovt våld samt parallella samhällsstrukturer i utsatta förorter.
Gängbrottslighet och lokala maffiabossar som sätter skräck i hela bostadsområden talas det om så gott som dagligen i svensk politisk debatt. De kriminella grupperingarna hotar statens våldsmonopol. Ibland blir det tydligt, som när kriminella personer upprättade vägspärrar i Angered i Göteborg förra sommaren. Signalen var att i området bestämmer inte svenska staten, utan de kriminella.
Men det finns en annan typ av organiserad brottslighet som verkar på ett mer subtilt sätt. Den är dock minst lika systemhotande. Det handlar om brotten mot välfärdsstaten.
Mellan 11 och 27 miljarder betalas ut på felaktiga grunder från välfärdssystemet – varje år. Jämför det med hela Polisens budget på 33 miljarder. De felaktiga utbetalningarna handlar inte om småslantar. Det handlar om stora summor som tillskansas genom systematiska angrepp på svenska skattebetalares gemensamma tillgångar. Pengarna används som en basförsörjning för annan kriminell verksamhet som droghandel. Det har även förekommit att utbetalningar från välfärdsstaten gått till att finansiera terrorism.
De kriminella riktar in sig på sårbarheter i systemen. Assistansersättningen till funktionshindrade är särskilt utsatt. Systemet med LSS-stöd, där brukaren anställer ett företag som erbjuder servicen, inte sällan en släkting, är enkelt för kriminella att utnyttja. Särskilt i kombination med arbetskraftinvandring. Det handlar om skenanställningar där ersättning från Försäkringskassan betalas ut, men där mycket lite eller ingen assistans utförs.
Men det är inte bara LSS-stödet som är utsatt för de kriminellas angrepp. Så gott som alla offentliga bidrags- och ersättningssystem utnyttjas: sjukpenning, tandvårdsbidrag, bostadsbidrag, aktivitetsstöd, underhållsstöd, CSN-lån, stöd som delas ut från Migrationsverket. Bidragen blir möjliga genom falska läkarintyg, felaktig folkbokföring och skilsmässor som endast genomförs på papperet.
Skattefusket är också centralt i den kriminella verksamheten. Den fria rörligheten inom EU och de generösa reglerna för arbetskraftsinvandring från tredje land utnyttjas för att exploatera arbetskraft inom restaurang-, transport-, bygg- och städbranscherna. Arbetstillstånd säljs av de kriminella nätverken för att möjliggöra invandring till Sverige. Väl på plats tvingas arbetskraftsinvandrarna att arbeta för svältlöner. Något som, förutom mänskligt lidande, innebär snedvridning av konkurrensen och uteblivna skatteintäkter.
Kärnan i problemet är detta: Den svenska välfärdsstaten bygger på tillit. Att alla gör rätt för sig är en förutsättning för att systemet ska fungera. Men det är på många sätt en föråldrad uppfattning. Merparten av alla i Sverige anser att det är omoraliskt att fuska, men de kriminella angreppen är så pass omfattande att det inte längre räcker att lita på att de flesta gör rätt för sig. Det går inte att ha öppna, tillitbaserade system i en globaliserad värld där internationella brottsnätverk ständigt ligger steget före myndigheterna.
Det räcker inte med att skjuta till pengar till myndigheterna för granskning av felaktiga utbetalningar. Staten måste ta i med hårdhandskarna för att stävja fusket. Systemfel måste åtgärdas.
Inför bidragsspärr för personer som vid upprepade tillfällen begått bidragsbrott. Låt Försäkringskassan genomföra oanmälda kontroller av assistansbolag – och strama åt ”marknaden” inom LSS. Förbjud arbetskraftsinvandring till särskilt utsatta yrken. Polisen måste regelbundet genomföra oanmälda kontroller inom riskbranscher där svart arbetskraft utnyttjas. Rensa upp i kaoset med samordningsnummer och felaktig folkbokföring.
Och var försiktig med att skapa nya välfärdsmarknader. Att assistansen drivs av privata bolag som får ersättning från Försäkringskassan, som i sin tur saknar tillräckliga verktyg att kontrollera utbetalningarna, är en anledning till att systemet missbrukas. Förslag som att privatisera Arbetsförmedlingens uppgifter, något Centerpartiet driver hårt, framstår som rena galenskapen mot bakgrund av bidragskriminaliteten.
Hårda kontroller av utbetalningar kommer att uppfattas som störande för den stora majoritet som inte fuskar. Men alternativet, att låta pengarna flöda rakt ner i de kriminellas fickor, kommer på sikt att bli systemhotande och drabba alla som är beroende av välfärden än hårdare.
måndag 18 oktober 2021
söndag 17 oktober 2021
Arbetsförmedlingen kan inte lösa alla problem_[Per Gudmundson-16 okt 2021
Protester mot stickprovskontroller. Hela kategorier arbetslösa som inte granskas alls. Jobbsökande som inte kan språket tillräckligt bra för att förstå sina egna ansökningar. Vittnesmålen inifrån Arbetsförmedlingen visar på stora svårigheter.
Fyra jobbansökningar i månaden. Det är vad som förväntas i egen ansträngning för att få ta del av arbetslöshetsförsäkringen. Och i de flesta fall mycket mindre än så.
I går kunde Bulletins ledarsida berätta om hur låga krav som egentligen ställs på arbetslösa. Arbetsförmedlingens interna dokument visade en helt annan bild än den som ges av regeringen.
Men bilden är förstås inte fullständig.
Av min artikel i Bulletin kan man till exempel få intrycket att kraven har sänkts drastiskt. Att Arbetsförmedlingen har släppt alla tyglar, och att det inte förekommer några försök att styra upp jobbsökandet. Att Arbetsförmedlingens enhet för granskning och kontroll har misslyckats. Men faktiskt är det tvärtom.
Kraven på fyra jobbansökningar i månaden är en jämförelsevis högt lagd ribba. I början av året var nivåerna bara hälften så höga. Arbetsförmedlingen har alltså fördubblat kraven jämfört med förr.
Fram till nyligen fanns överhuvudtaget inte Enheten för granskning och kontroll. Det var de enskilda handläggarna som skulle bedöma eventuellt fusk – ett arbete som sällan prioriterades.
Granskningen har således blivit bättre. ”Ett fall framåt”, vittnar en arbetsförmedlare i mejl till ledarsidan. ”EGK inrättades årsskiftet 2019–2020 och innan dess var det arbetsförmedlarna själva som skulle rapportera arbetssökande som misskötte sig. Det här missköttes grovt på grund av hög arbetsbelastning hos arbetsförmedlarna och okunskap om regelverket”, skriver en källa med insyn. ”Antalet rapporter som underkänts har också ökat kraftigt sedan kontrollen flyttades från förmedlarna till en egen enhet.”
Men många omfattas alltså inte av kraven. ”Det finns inga nivåer för sökande i programmen för de långtidsarbetslösa”, förtydligar en arbetsförmedlare exempelvis.
Och granskningen är ännu ytlig. Det finns ett motstånd mot kontroller. ”Ett arbete med stickprov påbörjades vårvintern 2021 men pausades efter piloten, då de arbetssökande protesterade”, berättas inifrån Arbetsförmedlingen.
”Någon kvalitativ utvärdering av sökta jobb görs inte heller. En sökande kan söka samma jobb månad ut och månad in utan att något händer. Söka jobb man inte är kvalificerad för, eller söka jobb hos arbetsgivare där man tidigare blivit utköpt. Att söka geografiskt brett, ens utanför sin hemkommun, hör till ovanligheten.”
”Vi godkänner samma sökta jobb varje månad, tydligt fiktiva jobb och jobb vi vet att personen aldrig kommer kunna få (exv en analfabet som söker jobb som läkare). Detta för att personen i fråga är fullkomligt oanställbar! Ingen kan eller kommer vilja anställa personen och AF vet om det. Men vi får inget säga då det ej är PK”, skriver ytterligare en annan.
Men de arbetslösa upplever inte självklart att kraven är låga. ”En sån som jag, som just nu är inskriven på Arbetsförmedlingen och jobbar timmar, måste söka 6–10 jobb i månaden” skriver en läsare som jobbar full tid halva veckan men ska söka jobb resten av tiden. ”Fyller jag inte de kraven på 6–10 jobb dras A-kassan in.”
Så bilden är mångfacetterad.
Arbetsförmedlingen är en enorm myndighet med omkring 10 000 anställda. Det tar förstås tid att vända en sådan skuta. Det pågår ett arbete att förbättra kontrollen.
Men gränsvärdena som skildras av Bulletin är alltså efter skärpningen. Detta är kraven som de ser ut när regeringen har plockat av sig silkesvantarna och iklätt sig järnhandskar.
Av socialdemokratiskt och miljöpartistiskt järn, kanske ska tilläggas.
Den stora frågan är sannolikt en annan. Kanske är det inte jobbsökandet som är hindret, utan att rätt kompetens inte finns. ”Det är inte ovanligt att arbetssökande som deltar i coachande tjänster som Stöd och matchning eller Rusta och Matcha har så dåliga språkkunskaper att de lämnar till sina jobbcoacher att fylla i rapporterna och själva inte vet vad som står i rapporterna de skickar in”, skriver en arbetsförmedlare.
Det problemet kan inga kontroller i världen lösa.
Läs även: Så låga är kraven att söka jobb
fredag 15 oktober 2021
Vad kan vanliga familjer göra åt våldet?_[Adam Cwejman-GP_211015
På väg hem från en fotbollsmatch blev 16-årige Melvin i Gävle misshandlad och rånad. De sparkade på honom när han låg ned och slängde iväg hans insulinpump. Melvin vädjade till rånarna att de skulle låta honom behålla pumpen. Men trots det hade de sönder den. Han behöver den där pumpen för att överleva, berättade Melvins mamma Caroline för Aftonbladet (3/10).
Rånets brutalitet mobiliserade många Gävlebor. Det anordnades en insamling för att stödja Melvin, som blev av med sin moped vid rånet. Stödet är förstås en väldigt fin och värmande gest gentemot Melvin och hans familj.
Men de som rånas, i synnerhet om det är i unga år, berövas något som inga insamlingar kan ersätta: en känsla av trygghet som borde utmärka varje barns liv. Ungdomsrånen har fördubblats sedan 2015, detta trots en minskning under pandemiåret. På vissa håll är ökningen än värre. I Linköping handlar det om en 700-procentig ökning på sex år.
SR-programmet Kaliber har i ett program skildrat fenomenet. Trots att en ökning av ungdomsrån har varit på gång sedan sekelskiftet 2000, vilket Brå tidigt uppmärksammade, har lite hänt för att stävja utvecklingen.
Kaliber pratar med en förundersökningsledare hos polisen i Linköping som talar om segregation, och andra problem i utanförskapsområden som grogrund för ungdomsrånen. I programmet återkommer beskrivningen att de unga rånarna ofta har utrikes bakgrund och kommer från utanförskapsområden. Det är samma berättelse som börjar bli väldigt bekant vid det här laget. En skillnad från förr är att många av rånarna är så unga som 13 eller 14 år.
Kaliber intervjuar en ung kille som ägnar sig åt rån. ”Man ser någon med fina värdesaker, en guldkedja, man tar dem åt sidan, slår dem lite på huvudet” säger han. ”Vad kände du själv” frågar Kaliber. ”Ingenting”, får de till svar. Inget dåligt samvete. ”Jag skiter fullständigt i den personen”. Man rånar någon som ser ut att ha det bättre, som enklare kan få tillbaka sakerna”, berättar en annan av killarna i reportaget.
En sådan total empatilöshet i en så ung ålder bådar inte gott. Man får känslan att vissa av de som ägnar sig åt rån under tonåren gör sin första kriminella praktik innan de går vidare till tyngre brottslighet. Offren som de så lättvindigt lämnar bakom sig blir förstås traumatiserade. Men även deras familjemedlemmar påverkas. En känsla av trygghet, som är så viktig för familjer, går förlorad. Ska vi flytta? Undrar nog en del. Som förälder är den första impulsen alltid att skydda sina barn.
I en krönika i tidningen Altinget skriver journalisten Agnes Arpi om hur man påverkas när polishelikoptrar, mord och otrygghet blir ett inslag i vardagen. Vissa slår ifrån sig oron, skriver Arpi, säger att ”så har det alltid varit”. Men för många andra blir våldet ett skäl att flytta eller anpassa vardagen, på något vis.
Arpi skriver om hur familjens egna flyttplaner påverkats av att våldet kommit närmare. Skjutningarna i närområdet ”skyndade på beslutet”. Som Arpi skriver blir man känsligare som förälder. Man börjar se på sin omgivning utifrån sitt barns ögon: Var kommer min dotter eller son gå någonstans till och från skolan, vilka risker finns här eller där? Man blir mer uppmärksam på nyhetshändelser som rör våld, misshandel och rån. Ens omgivning får en ytterligare dimension, barnets. För många familjer som hamnat på ”fel” plats i Sverige hägrar ett liv där man inte behöver tänka på sånt här.
Agnes Arpi skriver: ”Jag vill att folk tar spjärn mot normalisering av det onormala”. Frågan är bara hur vanliga familjer, exempelvis föräldrar till rånade tonåringar, kan göra det? Manifestationer, brev till politiker och civilsamhällesinsatser kan inte vända detta på kort sikt. I stället påverkar man det som påverkas kan: Var man bor, var barnen går i skolan, anpassar sina rörelsemönster, håller mer koll på barnen och begränsar deras rörelsefrihet.
Merparten av alla vanliga medborgare i Sverige kan inget göra åt våldet. De kan bara ducka, anpassa livet, skydda sig och sina familjer. Våld lämnar många direkta och synliga spår på människor. Men mer sällan tänker vi på de indirekta effekterna. Det är så här samhällen oftast förändras, inte genom någon stor enskild händelse, utan som en konsekvens av människors anpassning till nya omständigheter.
torsdag 14 oktober 2021
Hunter Biden Corruption Scandal ‘Is Not Going Away_[Wendell Husebø
Corporate-owned media this week can no longer ignore mounting evidence of Hunter Biden’s ethics scandals, with both Politico and Business Insider — both owned by Germany’s Axel Springer SE — publishing articles on the Biden family’s culture of corruption.
Business Insider’s article, by senior correspondent Mattathias Schwartz, declares in its headline: “Hunter Biden isn’t Trump, but what he’s up to is bad and deserves your attention — even if you hate Fox News,” above an illustration of President Joe Biden cradling his chin in his hand, with Hunter hiding behind a wall of money.
“The ferociously partisan nature of the issue… has made it easy for the mainstream media to effectively dismiss the entire Hunter imbroglio as a figment of the GOP’s fevered imagination,” Schwartz writes, then concedes the Biden family business is the kind of “old-school, look-the-other way corruption that has permeated politics since long before the elder Biden ran for office.”
While Schwartz suggests, contrary to copiousevidence, that Joe has never “crossed the line” in the influence-peddling scandals, he does fault the president for “repeatedly [using] Hunter Biden’s struggles with substance abuse, as well as the tragic deaths of Hunter’s mother, sister, and brother, as a shield to deflect questions about his son’s business affairs.”
The Insider article functions as a synergistic promotion of The Bidens, a new book from sister publication Politico‘s Ben Schreckinger, which corroborated pre-election revelations of Hunter arranging a meeting between his father and an executive at Burisma, the Ukrainian gas company that paid the Vice President’s son $83,000 a month — despite his total lack of experience in the energy sector.
The day before Insider published Schwartz’s story, Politico Magazine published a piece from Schreckinger — adapted from his book — on the same topic: “‘Hiding the Ball’: Hunter Biden Complicates White House Anti-Corruption Push.”
After a mea culpa on why corporate-owned media have buried ethics concerns over Hunter’s dealings until now — all the while throwing plenty of blame toward Donald Trump and conservatives — Schreckinger admits: “Far from ethical concerns about Hunter Biden being debunked, the case for close scrutiny only grows stronger when viewed in the full context of the family’s story and in light of events that have unfolded since Election Day.”
The reporter identifies multiple shady deals through the years, where Hunter and other Biden family members’ business interests happened to coincide with issues that Joe took an interest in as Senator or Vice President. Schreckinger zeroes in on the current controversy roiling the White House: Hunter’s foray into art, where his first show ended up selling five amateurish paintings for a total of $375,000. “The venture into painting is not an isolated incident,” he writes, “but part of a larger pattern in which the finances of Hunter and other Biden relatives have raised ethics questions or overlapped with the president’s political alliances and public duties.”
Schreckinger points out the White House’s evasive messaging on the ethics of Hunter’s “art” sales, concluding: “the bipartisan outcry over the painting venture suggests that the Hunter Biden issue is not going away, and that liberals may increasingly tune in.”
On Tuesday, White House press secretary Jen Psaki had to field questions on the art show controversy and deflected by merely saying: “We still do not know and will not know who purchases any paintings and the president remains proud of his son.”
The Hunter Biden story remained in the news last week when news broke the president’s son reportedly sold at least five pieces of art for $75,000 each at his Los Angeles exhibit.
“It’s unclear who purchased the reproductions — which cost a fraction of the top price of $500,000 for an original piece by President Biden’s scandal-scarred son — or if any more were sold after the LA show opened,” the New York Post explained.
Photos from the event indicate Hunter mingled with nearly 200 people at the show, which includes Los Angeles Mayor Eric Garcetti, artist Shepard Fairey (famous for the Barack Obama “Hope” poster), musician and animal rights activist Moby, Sugar Ray Leonard, British performance artist Millie Brown, and Gary Baseman.
It “just illustrates how this veil-of-secrecy idea is not happening,” President George W. Bush’s chief ethics lawyer Richard Painter told the Post. “It shows the deal’s not going to be secret,” Painter said. “I think the White House needs to go to Plan B.”
Breitbart News senior contributor and Profiles in Corruption author Peter Schweizer stated Hunter’s entire business venture is simply “absurd.”
“The only way to address these issues is with greater transparency — not less,” he told Breitbart News, “Their proposed solution is greater secrecy, not transparency. And they are essentially saying, ‘Trust Us.’ Joe and Hunter Biden’s track record on such matters gives us no reason to trust them.”
Follow Wendell Husebø
Så många barn i Göteborg har riskerat tvångsgifte_[Mia Pettersson
I en ny rapport redovisas hur många barn i Göteborg som varit i riskzonen för att giftas bort de senaste fyra åren. – Detta är ett främmande fenomen i svensk kultur som vi på alla sätt måste motverka, säger Jonas Attenius (S). Nu vill partiet sprida en Angeredsmetod för att motverka hedersförtryck.
För över fyra år sedan kartlade GP över 500 fall där ungdomar fallit offer för hedersvåld och förtryck. I samband med uppdagades stora brister hos kommuner och ansvariga myndigheter.
Ett av fallen var 12-åriga ”Amanda”, som giftes bort till en dubbelt så gammal man som våldtog henne. Som 13-åring fick hon missfall, men blev snart gravid igen. Senare rycktes barnet bokstavligen ur famnen på henne av våldtäktsmannen och därefter blev Amanda förskjuten av sina föräldrar.
– Den svenska socialtjänsten har inte haft rätt kompetens. Man har saknat kunskap om vad hederskultur är, sa Maria Sjödahl, områdeschef på Angereds socialtjänst, till GP fyra år sedan.
Reportagen ledde bland annat till att staden inrättade Amandakommissionen, som ska säkerställa att det som hände Amanda inte händer igen. Kommissionens arbete har därefter lett till flera politiska initiativ.
I Göteborg har mellan 10 och 16 barn varje år riskerat att giftas bort sedan 2017. För unga vuxna, 18 och uppåt, är antalet förmodligen betydligt högre.
Siffrorna framgår i en redovisning som politikerna fick på sitt bord inför onsdagens möte i kommunstyrelsen.
– Varje enskild individ är en för mycket. Detta är ett främmande fenomen i svensk kultur som vi på alla sätt måste motverka, säger kommunalrådet Jonas Attenius (S).
Nu yrkar Socialdemokraterna bland annat på att Angeredsgymnasiets sätt att arbeta med hedersfrågor införs på alla skolor i staden.
Varje elev på Angeredsgymnasiet får ett lektionstillfälle om heder, oavsett om de går på språkintroduktionsprogrammet eller läser naturvetenskap. Undervisningen sköts av ett särskilt team på sju personer. Utöver lärare har det ingått personal från elevhälsan, elevassistenter och socialpedagoger – samt en särskild samordnare som också är förstelärare i sexualitet och relationer.
I stället för att som andra skolor ta in extern expertis har man tagit vara på och kompletterat den kompetens som redan finns, säger rektorn Agneta Wessman Alsin. Hon tycker det är viktigt att deras modell sprids – men som inspiration, inte något att kopiera rakt av.
– Varje verksamhet behöver designa det på sitt sätt, utifrån sina förutsättningar, säger hon.
Agneta Wessman Alsin har ”svårt att bedöma” hur stor hedersproblematiken är på Angeredsgymnasiet, eller hur den utvecklats. Frågan bör ställas till andra instanser, menar hon.
– Det är inte bara ett problem i nordost, utan förekommer lite varstans enligt forskning, understryker hon.
– Det som är viktigt för oss är att eleverna vet vad de ska göra och vilka kanaler de kan använda om de behöver söka hjälp.
Huruvida S-förslaget om att sprida Angeredsmetoden får gehör återstår att se. Från partiets håll uttrycker man viss oro för skolorna som inte sköts i kommunens regi.
– Vi kan bara göra detta jobbet i våra egna skolor. Men över 50 procent av eleverna går i friskolor och där har vi inte samma makt, säger Jonas Attenius.
onsdag 13 oktober 2021
SD-tjänsteman kopplad till vit makt: Kängan från MP...som sen blev till sten i glashus!_[Emma Åhman
SD-tjänsteman kopplad till vit makt: Kängan från MP
Kängan från MP – innan kopplingen kom fram
Så mycket minskar brotten när vi håller oss själva inlåsta_[Per Gudmundson-13 okt 2021
https://bulletin.nu/gudmundson-sa-mycket-minskar-brotten-nar-vi-haller-oss-sjalva-inlasta
Andelen som utsattes för brott minskade i och med covidrestriktionerna då folk höll sig inne i hemmet. Det visar ny statistik från Brå. Nu återstår bara att testa hur bra vi kan reducera brottsligheten om vi i stället stänger in bovarna.
Andelen som utsatts för brott minskade med 12,5 procent under pandemirestriktionerna. Det kan utläsas ur Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerade på tisdagen. Andelen i befolkningen som utsattes för brott mot person 2018, innan pandemin, var 23,1 procent. Under ett år med fulla coronarestriktioner, 2020, var andelen brottsutsatta i stället 20,2.
Restriktionernas betydelse är mest uppenbar i brottskategorier som kräver folksamlingar. Fickstölderna minskade med 39,3 procent mellan 2018 och 2020. Brott som fungerar på internet påverkades däremot inte. Nätkränkningarna och försäljningsbedrägerierna låg kvar på samma nivåer.
Även andra brott som följer av mellanmänsklig kontakt minskade under pandemin. Andelen unga män (16-24 år) som utsattes för misshandel sjönk med 17,6 procent mellan 2018 och 2020. Andelen unga kvinnor (20-24 år) utsatta för sexualbrott sjönk 21,8 procent.
Resultaten i NTU speglas i statistiken för anmälda brott. Även där har en tydlig effekt av restriktionerna noterats, vilket Bulletins ledarsida skrev om i vintras (21/1).
Därmed kan vi också ganska säkert fastslå en gräns för hur mycket vanliga hederliga medborgare kan påverka sin utsatthet för brott. Om vi alla upphör att umgås, slutar att åka kollektivtrafik, håller oss instängda i hemmet, undviker restaurangmiljöer och avstår från att resa kan vi förhindra uppemot vart åttonde brott. Vad gäller de mest kränkande brotten mot den personliga integriteten kan vi stoppa vart femte.
Det är förstås inte oävet, även om priset i form av frihetsinskränkningar är högt.
Men trots nedgången i brott under covidrestriktionerna är brottsligheten alarmerande hög. Det är fortfarande en påtaglig andel av befolkningen som utsätts under ett år.
Läs även: Vi kan låsa in oss själva, eller låsa in brottslingarna
26,9 procent unga kvinnor (20-24 år) uppger att de utsatts för sexualbrott 2020. 4,9 procent unga kvinnor uppger att de våldtogs.
8,9 procent av unga män (16-24 år) har misshandlats. 4,6 procent unga män har rånats.
Brottsligheten medför en betydande oro som kraftigt begränsar medborgarnas tillvaro. Särskilt gäller detta unga kvinnor (20-24 år). 50 procent känner sig otrygga när de vistas ute på kvällen i det egna bostadsområdet. 45 procent känner oro för att angripas sexuellt. 32 procent anpassar vägval och färdsätt. 20 procent avstår rentav från att gå ut av oro för brott.
Ska den brottsligheten stävjas måste gärningsmännen låsas in, inte allmänheten. Men det återstår för regeringen att prova.
Regeringen Löfven har sedan tillträdet 2014 sett en dramatisk brottsutveckling. Foto: NTU, Brå.Pandemin fick alltså betydande effekt på brottsutvecklingen, att döma av Brå. Man kan undra om den dessutom räddar regeringen. Sedan 2014, då regeringen Löfven tillträdde, har kurvorna i en rad brottskategorier pekat brant uppåt. Detta har avspeglats i väljarnas preferenser – lag och ordning rankas numera bland de viktigaste politiska frågorna. Men med covidrestriktionerna bröts den negativa utvecklingen.
Regeringen Löfven låste in befolkningen. Nästa regering får låsa in bovarna.
Läs även: Invandring bakom majoritet brott
tisdag 12 oktober 2021
SD-tjänstemannen tidigare högt uppsatt inom Miljöpartiet_[Pelle Zackrisson-12 okt 2021
En tjänsteman hos Sverigedemokraterna har rört sig inom den etnonationalistiska miljön med företrädare som talat om att ”mota främlingar och ockupanter ur vårt land”, avslöjar organisationen Expo. Tjänstemannens politiska karriär började inom Miljöpartiet – som hög tjänsteman för ungdomsförbundet Grön Ungdom på 1990-talet och senare på Miljöpartiets rikskansli.
Enligt Expo har tjänstemannen varit anställd på Sverigedemokraternas kansli sedan 2020 som politiskt sakkunnig.
Nu avslöjar Expo att tjänstemannen har kopplingar till den etnonationalistiska rörelsen Det Fria Sverige, DFS. Enligt Expo har mannen deltagit på ett digitalt medlemsmöte med DFS i augusti i år på appen Telegram.
Medlemmar har anslutit från en brokig bakgrund inom nationalistiska kretsar. Organisationen är enligt Expo grundad av personer med bland annat bakgrund inom nazistiska Svenska Motståndsrörelsen och Svenskarnas parti och som uttalat sig positivt om nazism och förminskande om Förintelsen. Företrädare har också kritiserat Nürnbergrättegångarna där ledande nazister dömdes efter andra världskriget.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) har reagerat kraftigt på uppgifterna.
– Det säger ju något att vi inte ens blir förvånade om att de här avslöjandena kommer mot Sverigedemokraterna, säger Damberg till TV4:s Nyheterna.
SD-tjänstemannens politiska bakgrund spåras emellertid framför allt i ett annat parti – Miljöpartiet.
Jobbade med Maria Wetterstrand
På 1990-talet gjorde tjänstemannen karriär inom Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom. 1996 fick han uppdrag som organisationsutvecklare för Grön Ungdom. Ett år senare, 1997, fick han en ledande tjänstemannaroll som han höll till 1998. Under den tiden jobbade han nära Maria Wetterstrand som då var språkrör.
1998 blev tjänstemannen istället anställd av moderpartiet på rikskansliet i Lund.
Per Gahrton. Foto: TT1999 blev tjänstemannen ansvarig för partiets EU-valkampanj och jobbade med att få bland annat Per Gahrton vald till EU-parlamentet.
Han har vidare, delvis parallellt med uppdraget för Miljöpartiet, jobbat som lobbyist för en miljöorganisation.
Efter 1999 finns inget rapporterat uppdrag för Miljöpartiet.
Under 2010-talet hade tjänstemannen uppdrag för Nordiska rådet där han jobbat med företrädare för både den svenska MP–S-regeringen och tidigare den borgerliga regeringen.
Avstängd
Tjänstemannen är avstängd under utredning, uppger Sverigedemokraterna i ett mejl till Expressen. Ett uteslutningsärende har inletts.
Enligt Sverigedemokraterna gjordes två olika säkerhetskontroller av mannen i samband med anställning.
– Det framkom inga uppgifter då som indikerade den här typen av engagemang, skriver Christian Krappedal, pressekreterare för Sverigedemokraterna, till Expressen.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)