Så många barn i Göteborg har riskerat tvångsgifte_[Mia Pettersson

I en ny rapport redovisas hur många barn i Göteborg som varit i riskzonen för att giftas bort de senaste fyra åren. – Detta är ett främmande fenomen i svensk kultur som vi på alla sätt måste motverka, säger Jonas Attenius (S). Nu vill partiet sprida en Angeredsmetod för att motverka hedersförtryck.

För över fyra år sedan kartlade GP över 500 fall där ungdomar fallit offer för hedersvåld och förtryck. I samband med uppdagades stora brister hos kommuner och ansvariga myndigheter.

Ett av fallen var 12-åriga ”Amanda”, som giftes bort till en dubbelt så gammal man som våldtog henne. Som 13-åring fick hon missfall, men blev snart gravid igen. Senare rycktes barnet bokstavligen ur famnen på henne av våldtäktsmannen och därefter blev Amanda förskjuten av sina föräldrar.

– Den svenska socialtjänsten har inte haft rätt kompetens. Man har saknat kunskap om vad hederskultur är, sa Maria Sjödahl, områdeschef på Angereds socialtjänst, till GP fyra år sedan.

Reportagen ledde bland annat till att staden inrättade Amandakommissionen, som ska säkerställa att det som hände Amanda inte händer igen. Kommissionens arbete har därefter lett till flera politiska initiativ.

I Göteborg har mellan 10 och 16 barn varje år riskerat att giftas bort sedan 2017. För unga vuxna, 18 och uppåt, är antalet förmodligen betydligt högre.

Siffrorna framgår i en redovisning som politikerna fick på sitt bord inför onsdagens möte i kommunstyrelsen.

– Varje enskild individ är en för mycket. Detta är ett främmande fenomen i svensk kultur som vi på alla sätt måste motverka, säger kommunalrådet Jonas Attenius (S).

Nu yrkar Socialdemokraterna bland annat på att Angeredsgymnasiets sätt att arbeta med hedersfrågor införs på alla skolor i staden.

Varje elev på Angeredsgymnasiet får ett lektionstillfälle om heder, oavsett om de går på språkintroduktionsprogrammet eller läser naturvetenskap. Undervisningen sköts av ett särskilt team på sju personer. Utöver lärare har det ingått personal från elevhälsan, elevassistenter och socialpedagoger – samt en särskild samordnare som också är förstelärare i sexualitet och relationer.

I stället för att som andra skolor ta in extern expertis har man tagit vara på och kompletterat den kompetens som redan finns, säger rektorn Agneta Wessman Alsin. Hon tycker det är viktigt att deras modell sprids – men som inspiration, inte något att kopiera rakt av.

– Varje verksamhet behöver designa det på sitt sätt, utifrån sina förutsättningar, säger hon.

Agneta Wessman Alsin har ”svårt att bedöma” hur stor hedersproblematiken är på Angeredsgymnasiet, eller hur den utvecklats. Frågan bör ställas till andra instanser, menar hon.

– Det är inte bara ett problem i nordost, utan förekommer lite varstans enligt forskning, understryker hon.

– Det som är viktigt för oss är att eleverna vet vad de ska göra och vilka kanaler de kan använda om de behöver söka hjälp.

Huruvida S-förslaget om att sprida Angeredsmetoden får gehör återstår att se. Från partiets håll uttrycker man viss oro för skolorna som inte sköts i kommunens regi.

– Vi kan bara göra detta jobbet i våra egna skolor. Men över 50 procent av eleverna går i friskolor och där har vi inte samma makt, säger Jonas Attenius.