Kapitalism bygger på risktagande. Men vem är det som ska ta risken? Frågan är i högsta grad aktuell nu när det blivit alltmer uppenbart att Stegra, som tidigare gick under namnet H2 Green Steel, går in i en akut kris.
Bolaget har varit Bodens kommuns stora framtidshopp och en av de stora “gröna” industristoltheterna för hela landet. Främst har privata investerare gått in med pengar. Men även stora mängder gemensamma medel har använts för att försöka få i gång Stegras verksamhet.
Bolaget grundades 2020 med idén att skapa en storskalig vätgasbaserad stålproduktion i Norra Sverige. Löftena om en klimatneutral stålproduktion låg helt rätt i tiden. Med orden ”grön omställning” var det lätt att få lån och investeringar.
Närheten till malmfälten och den svenska vattenkraften skulle underlätta tillförseln av råvaror och el. Till grundarna hör Harald Mix, känd för sin inblandning i bland annat Northvolt.
Mellan 2022 och 2023 går en rad investerare in i bolaget. Investmentbolaget Altor, också det grundat av Harald Mix blir näst största ägare. Tillsammans med andelen som Mix har via holdingbolaget Vargas holding blev han enskilt största ägare i Stegra.
Bland övriga investerare återfinns Just Climate, en investeringsfond grundad av den amerikanske tidigare vicepresidenten Al Gore. Till de mindre ägarna hör bland annat Kinnevik och investmentbolaget GIC från Singapore. Pensionsförvaltarna Andra AP-fonden och AMF går också in som ägare, delvis genom pengar till Just Climate.
2024 byter H2 Green Steel namn till Stegra, byggandet av fabriken i Boden fortsätter. Men problemen börjar samtidigt hopa sig. Stigande kostnader för logistik och infrastrukturinvesteringar ställer till det. Bland annat behöver man bygga järnväg till den egna fabriken.
Jämte Northvolt är Stegra den största moderna industrisatsningen i norra Sverige. Northvolt och Stegra har tyvärr mycket gemensamt. Båda projekten har försökt att på kort tid få i gång en mycket el- och kapitalintensiv produktion och båda bolagsledningarna har överskattat hur snabbt man skulle få i gång en lönsam verksamhet.
I Northvolts fall handlade det om att på bara några år skapa en omfattande egen batteriproduktion. Som jämförelse kan nämnas att kinesiska Catl, världens största batteritillverkare, haft mer än 20 år på sig att skapa en motsvarande verksamhet. Men den utvecklingen skedde gradvis. Med både Stegra och Northvolt så har man försökt göra väldigt mycket på kort tid.
Stegra är inte ensamt om att misslyckas med den utmaningen. Indiska ståljätten ArcelorMittal fick nyligen skrinlägga sin tyska satsning på grönt stål. Skälet sades vara de höga energipriserna i Europa. Till Financial Times säger Axel Eggert, representant för stålföretagens europeiska branschorganisation Eurofor att ”affärsmodellen för grönt stål finns inte i Europa”.
Viljan har inte saknats, varken i Tyskland eller i Sverige. Men när de fagra löftena som hördes runt 2020 nu är ett minne blott så gör sig verkligheten påmind, och den är inte varsam mot en oprövad och energiintensiv verksamhet som den Stegra tänkt dra i gång.
Hur länge bolaget överlever eller om det ens gör det beror helt på om ännu fler investerare går in eller om Stegra lyckas hitta ännu fler långivare. Kanske kan det gå.
Huvudägaren Harald Mix har uppvisat en sällsynt förmåga att locka långivare, däribland från det offentliga. I slutet av 2024 var 83 procent av Riksgäldens lånekrediter utställda till bolag som Mix varit med och grundat: Northvolt och Stegra.
Det som möjliggjorde dessa garantier var den lagändring som skedde 2021, på Miljöpartiets initiativ. Tanken var att Riksgälden skulle underlätta för Sverige att nå sina miljömål. Lyckligtvis så aktiverades aldrig Northvolts del av lånekrediterna innan konkursen. Huruvida det kommer att ske med Stegra återstår att se.
Nyligen lämnade dock Harald Mix som styrelseordförande för Stegra. Samtidigt meddelar hans eget bolag Vargas holding att man inte ämnar gå in med mer pengar i Stegra. Kanske inser Mix själv att det är kört och att han borde rädda sig själv innan han går under med skeppet som han själv har sjösatt?
Men mer pengar behöver Stegra, och det akut. I skrivande stund har satsningen kostat 72 miljarder kronor. Enligt uppgifter från Financial Times så gör Stegra av med tre miljarder i månaden. I den pågående finansieringsrundan hoppas man dra in tio miljarder, vilket skulle innebära verksamhet i något mer än tre månader.
Sådan nödhjälp var precis det Northvolt sökte sig åt under sitt sista år. Medan ägare så diskret som möjligt försökte lämna så stod de som lovats guld och gröna skogar kvar, tvingade att städa upp. När det skedde med Northvolt lämnades Skellefteå kommun kvar med notan. Miljardbelopp hade lagts på infrastruktursatsningar, bostäder och kommunal service.
Något liknande håller på att ske i Bodens kommun, där Stegra bygger sin fabrik. Kommunen har tagit på sig stora lån för att finansiera utvecklingen av infrastruktur. 2017 låg kommunens skulder på 80 miljoner. Innevarande år är den siffran uppe i 1,5 miljarder. Och en stor andel av den kommunala budgeten går nu åt till rena räntebetalningar av dessa lån. Kommunen önskar just nu hjälp från staten.
Stegras vd Henrik Henriksson beskyller samtidigt staten för att stå i vägen för Stegras framgångar genom att inte lätta på plånboken. Regeringen ställer sig kallsinnig till sådan kritik, och det med rätta, inte minst mot bakgrund av Northvolts konkurs.
Hade det varit annorlunda om vi hade haft en S-regering? Det kommer vi aldrig få veta, men vi kan förstås gissa, mot bakgrund av den gränslösa entusiasm som visades från den tidigare S-regeringen för både Northvolt och Stegra. Sedan har vi de täta banden mellan tidigare S-politiker och sfären runt Harald Mix. Tidigare statsrådet Ibrahim Baylan jobbar i dag exempelvis åt Vargas holding som konsult.
Men även om regeringen är återhållsam med pengarna så finns det andra sätt att finansiera.
Två av AP-fonderna, den andra och fjärde, har genom investeringar i fonden Just Climate blivit en av huvudägarna i Stegra. AMF-pension, som ägs av Svenskt Näringsliv och LO, har gått in med två miljarder i Stegra. I tidigare nämnda Mix-grundade Altor återfinns även Tredje AP-fonden som en av investerarna.
Det är värt att påminnas om att AP-fonderna som förvaltar våra pensionspengar förlorade omkring sex miljarder och AMF två miljarder när Northvolt gick i konkurs. Det är visserligen små summor om man ser till det totala förvaltade kapitalet, men pengarna hade gjort mer nytta i mindre riskabla satsningar.
Betänk hur det lät för några år sedan: Total hybris och brist på ödmjukhet när det lovades klimatsmarta och jobbskapande satsningar. Kapitalister som Harald Mix tillsammans med entusiastiska politiker, företrädesvis från Socialdemokraterna och Miljöpartiet, såg inga som helst risker. Det svenska 2010-talet fylldes av det här – så fort något kunde inordnas i ”grön omställning” så var det som att ansvarstagande och riskbedömning åsidosattes.
Vi har i Göteborg vår egen beskärda del av det här. Minns den bejublade satsning Göteborg Energi skulle göra på gas? GobiGas kostade totalt två miljarder kronor innan anläggningen helt lades i malpåse. Det är helt i sin ordning att kapitalister och privat kapital tar stora risker. Men politiker, och de som förvaltar våra gemensamma medel – exempelvis pensionsbesparingar – ska vara betydligt försiktigare.
När inte ens Harald Mix är villig att gå in med mer kapital i sitt eget bolag så borde det vara en tydlig signal till pensionsfonderna som överväger att kasta in ytterligare några miljarder.
Stegra riskerar att bli en upprepning av Northvoltkraschen.
Adam Cwejman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.