Stödet för Black Lives Matter följer en nedåtgående trend i USA där motståndet mot Black Lives Matter, BLM, för första gången sedan 2018 är större än de som stödjer den svarta medborgarrättsrörelsen. Detta sammanfaller med omfattande inre slitningar inom den nationella BLM-organisationen med anklagelser om maktfullkomlighet och korruption.
Stödet för Black Lives Matter-rörelsen har minskat under året, en nedåtgående trend sedan mordet på George Floyd väckte en global uppmärksamhet om rasrättvisa i USA,. En majoritet av amerikanerna är pessimistiska om framtiden för rasrelationer i landet, enligt en undersökning av mer än 2 000 vuxna genomfördes tidigare i år.
Och stödet fortsätter att sjunka till ligga i praktiken på snart samma nivåer än innan mordet på Floyd. I maj hade knappt hälften av amerikanska vuxna, eller 48 %, har positiva åsikter om Black Lives Matter-rörelsen, en minskning från 61 % i maj 2020.. i den undersökningen visade det sig att cirka 46 % av de vuxna i USA tror att rasrelationerna har förvärrats under de senaste fem åren, och endast 30 % förväntar sig att de kommer att förbättras under de kommande fem åren.
Polisvåld är ett “allvarligt problem” i USA, menade 69% av de tillfrågade, en minskning från 79% som rapporterades direkt efter Floyds död förra året.
En stark majoritet, eller 77 procent av amerikanerna godkände den fällande domen mot den tidigare Minneapolis-polisen Derek Chauvin för mordet på Floyd i en tidigare undersökning. Men även här fanns det en viss skillnad utefter efter ras: 91 procent av de svarta godkände domen medan endast 75 procent av de vita gjorde det.
I den senaste undersökningen, genomförd i oktober i år visar det sig att stödet för BLM-rörelsen försvagats ytterligare och för första gången har de som inte stödjer rörelsen en majoritet, om än svag. 43 procent av amerikanerna stödjer nu BLM-rörelsen medans 44 procent säger sig vara i opposition mot den.
Utöver stödet hos svarta, som är fortsatt starkt med mer än 80 procents stöd är den typiske supportern till BLM-rörelsen en vit kvinna i åldern 18-34 år med en postakademisk examen och sina partisympatier hos Demokraterna. Skillnaden mellan demokrater och republikaner samt mellan män och kvinnor är stora. 85 procent av demokraterna och 50 procent av kvinnorna stödjer BLM-rörelsen samtidigt som motsvarande siffror för ett motstånd mot rörelsen är 52 procent av männen och 86 procent av Republikanerna.
Av den media som tydligast driver opinion för BLM-rörelsen sticker New York Times ut som konsekvent lyfter fram rörelsens politiska inflytande och rapporterar om rörelsen i positiva termer. Detta förstärker ytterligare bilden av rörelsen bland den vita befolkningen som ett demokratiskt partipolitiskt elit- och storstadsfenomen.
BLM-rörelsen går även igenom en period av inre slitningar och splittring. Hela 17 avdelningar har brutit sig ur den nationella organisationen, anklagat rörelsens ledare för att ha dolt finansiella transaktioner samt inte inkluderat de lokala eller regionala rörelserna i beslutsfattandet.
Även familjer till offer för bland annat polisvåld eller motsvarande övergrepp från vita har kritiserat röreslens jurister för att ha rest finansiella resurser i offrens namn men utan att på något sätt, vare sig i ord eller med ekonomiska bidrag, ge anhöriga eller offer något stöd.
I fler av de delstater som BLM-rörelsen drivit på för en avfinansiering av polisen har opinionsvindarna vänt och i vissa ökar nu istället resurserna till delstatspolisen efter att omfattande oroligheter brutit ut. Även i områden som domineras av svarta ökar stödet för poliskåren.
En inte orimlig analys är att stödet för BLM-rörelsen dels är intimt förknippad med stödet för president Joe Biden som även han upplever sviktande stöd men kanske främst anser ”The Average Joe” att syftet med BLM-rörelsen i vidare termer nu spelat ut sin roll och det finns andra problem att ta tag i. En faktor som inte heller bör underskattas är den underliggande kritik mot rörelsens kopplingar till islamistiska miljöer och kluster.
Det vikande stödet har sannolikt även sin grund i den interna kritik mot korruption inom rörelsen samt att de mest radikala förslagen, att avfinansiera polisen, inte fungerat utan istället har lett till ökat våld i främst de områden som domineras av svarta.
Johan Westerholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.